Svenska: Umeå rådhus

By. Anett Sällsäter Christianen-Kultur Blogger

Umeå är välkommen ombord med oss! Århus vann titlen som Europeisk kulturhuvudstad 2017. Ni i Umeå är lite närmare datumet för eran Kulturhuvudstad dvs 2014. Kanske kan vi inspirera varandra och u byta tankar oss vanliga människor emellan.

Århus förebredelse till ansökningen om att bli Europeiskisk kulturhuvudstad 2017 var lång och krånglig men vi kom i mål och vann över den andra staden Søndeborg som vi stod i skarp konkurrence med.

Vad är så Århus för en storlek, jo staden ligger på Jylland och är Danmarks näst största stad med 315.193 invånare. Staden ändrede i 2011 sin stavemåde till Aarhus, och bliver i folkemunnar kalllad ”Smilts by”.

Vad är vi mest kända för:

Staden ligger i Østjylland vid Aarhus bugt med utsikten till halvöen Mols og i östlig rättning ligger Kattegatörna Samsø och Tunø

Danmarks regentpar flytter vart år til deres sommerresidens på Marselisborg Slot som ligger i Aarhus

Den lokala fotbollsklubb AGF som är ett most hvis man skall vara en äkta århusianer heppar man på dom.

ARoS Aarhus Konstmuseet är en imponerande hus med visuella upplevelser för barn och vuxna

Vad händer i stan:

Århus är igång med en att bygga ut på Århus hamn, som tidigare mera var en container hamn. I dag udbygges på hela hamnarealet lägenheter, och studielägenheter, samt firmahus på hamnen. Men det som är mest intressant att här kommer det nya Huvedbiblotek at ligga och har förnygligen fått namnet ”Dokk1”

Godbanan, öppnades för ett år sedan och är en ny satsning ifrån Århus kommune och är det nya Kulturcentrum med ”Öppna verkstäder”.

Ett bydel som fyller en del i ansökningen till Europæisk kulturhuvedstad 2017 är statsdelen Gellerup som också är i gång med eurpas största masterplan

Här bor 80 olika nationtionalieter dörr om dörr och var ”kulturen finns runt omking – det handlar om att gripa den og välkommen till äventyrets land var alle inte är fött in i demokratiet”.

Gellerup – Gellerupparken och Toveshøj deltager med konst, dans, teater mm.

Ut över det overstående platser er detta bara en bråkdel av vad som finnes av små och stora teater, små kryp in, allt var som hjärtat kan begära.

Bloggen Experience Aarhus, är ett intativ av Tendai Tagarira som för tre månader sedan upprättade denne blogg, och i dag har vi haft över 33.000 hits. Denne blogg ger ett variet utbud på konst och kultur i Århus i från folk i från hele världen som alla har en eller annan form för kontakt till staden.

Mig kan ni hitta under ”The a team” Anett Sällsäter Christiansen här kan ni blant annat läsa mitt bidrag till Europæisk Kulturhovedstad 2017.

Så tag det som en inspiration och kom i gång och blogg med oss:

Här den sista text jag skrev för Experience Aarhus: översatt på bästa svenska.

Barfota igenom Århus

I det dagliga går min väg genom en helt annan terräng än denna lilla vardagliga historia, som jag nu vill berätta. Jag går ofta i ett kuperat högland och uppe på toppen av Hasle kullar, Århus ligger framför mina fötter och här ifrån äger jag hela världen. Här uppe på toppen, som är Århus 3. högsta punkt ca. sex kilometer ner till centrum och här är det den fashionabla Ringgade som omgärdar staden och det är den som skiljer farvattnen och separerar distriktet Brabrand och Århus.

Barfota en sensommardag i augusti går jag nu längs ån med mina nya skor i handen. Mina nya fina skor från ett stort varumärke, där föregående år gjorde jag ett kapp City Vest, då jag köpte dem och idag var jag redo att intaga Århus C med med dessa skor, men sådann skulle det inte vara.

Men tyvärr, när jag just hade stigit av buss i Mølleparken, insåg jag snabbt varför jag satte dessa skor tillbaka i garderoben förra året. De måste vara skor från “Djävulen går i Prada” varje steg smärtar och de är inte att stå ut med att ha på.

Så nu barfota längs ån – stadens stolthet, där elementen möts, vatten, jord, luft och eld från de tända lyktor, som står på Café bordena längs åns gågata.

På vägen från Mølleparken sitter ungdomar på trätrapporna ner till ån och njuter av solen med en Tuborg i handen, bredvid dem är de två välkända herrar som alltid hälsar en med en välkommen gest “madam” och nickar. De är några av stadens mest artiga människor de är glada och pratsamma sällskap med okända, här spelar det ingen roll vem du är. Med en öl i handen sitter de med benen i kors även dem barfota, medan de hälsar på folk.

Barfota i mot den grå trottoar, som är sopade helt rena för de minsta sandkorn kan jag känna stenarnas värme sakta värma mina kalla fötter. Någonstans framkallar denna del av åns linjer minnen av en gågata från sydligare breddgrader. En varm bris når mitt ansikte och jag blundar ett ögonblick och jag hör en kvinna säga något på italienska: “Arrivederci”.

En ögonblicksbild av flera stunder av mångfald när jag promenerar på mina bara fötter. Utsikten över ån och alla de människor som sökt sig till broar, på trätrapporna och bänkar, delar också plats med ankor som glatt tar ett dopp i vattnet, och från en ensam liten ankunge som förmodligen simmat vilse, hörs ett desperat kallande “kvack -kvack” i ett försök att hitta sin mor.

Stadens mångfald och puls blir mer och mer närvarande när jag kommer till Vadestedet vid varuhuset Magasin. Vadestedet och bron är Århus mittpunkt, dess själ och hjärta, och det är här vi hittar stadens puls.

Längs med ån omfamnas den av ett mångfald av caféer och här hittar man en mycket speciell atmosfär . Här finns mat för vad allt ett hjärta kan begära från alla hörn av världen. Barfota trippar jag vidare och hittar min favorit café, en fantastisk plats att studera människor från kanten av ett café bord.

Personer, alla med olika öden passerar mitt café bord. Det finns aarhusianer, utkants danskar, danskar, turister / gäster, landstrykare och andra allihop kommer dom här. Den aarhusianske byliv i all dess mångfald, verkar leva i bästa välgående . Här ses inte skuggan av skillnader av bakgrund här är vi alle lika. Det sägs att staden går in för nolltolerans, men generaliseringar kan vara lika farliga eftersom vi tror att vi inte har några fördomar, men vi bär alla på olika fördomar om varandra, vare sig vi erkänna oss det.

Det är konstigt. Här går vi sida vid sida längs ån, och i Århus lever vi grannen om granne – Jag undrar om folk har upptäckt det? Känner vi varandra? Hälsar man?

Förnyrligt sa en man: “Allra helst vill jag föredra att flytta till ett land där man inte mottager invandrare!”

Jag besluttar mig för att går vidare och lämnar mitt cafébord och barfota går jag igenom Fiskergränd en smågata in till Fiskergade, som ligger vid ån, och sägs vara en av stadens äldsta gator. Här är inte mycket att se än en mörk gata som går ner till ån. Min kännedom om gatans historia är liten, men jag har fått höra att en gång i tiden flyttade man härifrån till Gellerupparken eftersom gatans lägenheter var små och föråldrade.

Men om gränder kunde berätta, kunde de troligen berätta en hel del och jag lägger min hand på marken i ett försök att känna atmosfären av den gamla historien.

En berättelse från Danmarks näst största stad och myter Århus. Jag är inte så bekant med berättelserna, men jag har fått höra att Århus ska ha en del lönngångar – hemliga underjordiska gångar under Domkyrkans torg, och att det ska finnas en gammal kyrkogård under staden rådhus och det sägs att Rådhuset är hemsökt mm.

Man behöver inte vara en författare, för alla har vi historier med oss i bagaget. Jag känner inte Århus ‘historia – jag beklagar det. Jag är född och uppvuxen i Stockholm men några gator i Århus påminner om mine barndoms gator i Gamla Stan i Stockholm och här känner jag varje hörn sten.

I Stockholm, “staden mellan broarna” finns det likheter om man tittar noga, särskilt mellan broarna vid Århus ån, och det kan urskiljas en miniversion av Stockholms Gamla stan i de små kullerstensgatorna . Om man nu föreställer sig att det smält ihop, vi har en gemensam atmosfär och bakgrund Det var vikingarna “som invaderade både Stockholm och Århus. De kom till båda städerna via havet – Stockholms ström och Århus Bugt. De var skandinaver – svenskar, norrmän och danskar. Vikingarna var sjörövrere och plundrat nu det var en mångfoldigt släktskap som vi bröder vi delar

Som författare är du alltid på jakt efter de små detaljerna i elementene man rör sig i. För mig som växte upp med den svenska barnboksförfattare Astrid Lindgrens berättelser, fortsätter jag barfota och tittar upp längs alla hustaken, längs ån och vidare upp bland de små gatorna. Här är de mest betydelsefulla arkitektoniska gamla hus med tak som har både tinnar och torn och innergårdar.

Jag kan lätt föreställa mig en “Karlsson på Taket, ett fönster är öppet, där Skorpan från Bröderna Lejonhjärta hoppade ut ,Mio min Mio i parken och jag undrar om det finns en Emil i Lönneberga, Pippi Långstump och Ronja i de gamla bakgårds miljöer som Århus innehåller. Så någonstans jag kan också se Danmarks svar på Astrid Lindgren, HC Andersens saga, den fula ankungen och andra legendariska sagofigurer, det är bara fantasin som begränsar dig.

Århus är full av dolda skatter som inte alla århusianere har upptäckt ännu.

Barfota går jag vidare upp åt gågatan och njuter en cafe latte och här får jag sällskap av amerikanerna och kineser som kom med kryssningsfartyg till Århus hamn i morse. Butik efter butik konsumeras längs gatan, och det är ett nöje att höra dem tala alla de olika språken.

Mätt av intryck och tankar, går jag nu barfota tillbaka till Mølleparken och nickar till mina vänner som sitter och är i ett gott humör. Det är varmt och jag tittar upp på en klarblå himmel och tittar upp på AROS berömda monoment “Your Rainbow Panorama ” där människor har blivit svarta silhuetter av min verklighet.

Människor med olika bakgrund passerar. Nu har alla blivet till några svarta konturer och du kan inte se skillnad mellan bakgrunder, för här har alla samma svarta silhuetter. Tänk om man kunde hitta en gyllene medelväg där du inte behöver acceptera allt, men att respektera att andra människor.

När jag på mina bara fötter lämnar Århus centrum med buss, kan man inte undgå att tänka på alla den mangefoldighed av människor jag träffade på min väg i Århus en dag i augusti , barfota gick jag igenom en mångsidig stad full av olikheter och, framför allt, är det högt till tak och ett mångfald har utvecklats, oavsett om du är århusianere eller gäst.

Så innan du dömer mig som person, försök först ta några steg i mina skor.

Related articles